Skakade i fosterställning

Kommentera

I fredags hoppade jag på ett tåg som skulle ta mig långt ifrån Göteborg och bort mot de värmländska skogarna. Jag behövde verkligen ett miljöombyte och lämna allt som framkallar så mycket ågren inom mig även om det enbart var för en dag.

Jag kom hem igårkväll till en tom lägenhet som jag tillfälligt delar med mitt ex. Gjorde kvällsmat och mitt i en tugga föll all världens ångest över mig som en våg. Jag blev sittandes paralyserad med ett hjärta som likväl skulle kunna hoppat ut ur bröstet och ett bordssmör på diskbänken som jag inte ens orkade resa mig för att ställa tillbaka in i kylskåpet. Skakade i fosterställning, grät över det som gör mig olycklig och bet mina naglar trasiga på grund av den psykiska stressen inombords.

Det här tröttar ut mig något kolossalt. När skall det ta slut? Jag vill tro och hoppas att det vänder till det bättre snarast.