En olycka kommer sällan ensam

Kommentera

Hej!
 
Och där tog det stopp innan jag ens hann inleda. Jag skriver och suddar ut och så fortlöper det i en all oändlig ond cirkel. Orden och tankarna finns där och vill hemskt gärna ut, men vareviga gång jag sätter mig ner för att skriva är det precis som om allt är bortblåst. Att jag har förlorat kunskapen om hur man inleder och håller en röd tråd igenom texten.

Jag skriver inte för att tillfredsställa någon annan utan det är för min egen vinning och välmående som jag vill sätta ord på papper och uttrycka mig om det som känns i hjärtat just nu. Om det därefter är någon som vill följa med så är du mer än välkommen! 

Just nu mår jag faktiskt inte speciellt bra och vad som ligger i grund till det är en lång historia som förtjänar ett eget inlägg. En olycka kommer sällan ensam som dem brukar säga. Mitt mål är givetvis att må bättre inom förhoppningsvis en relativt snar framtid och det hoppas jag att skrivandet kan hjälpa mig med. Jag orkar inte bära allt inom mig längre och är ganska desperat över att få lätta på den enorma lasten jag dagligen bär på.

Ingen förtjänar att ligga på botten, varken du eller jag.