Jag har inte många mål inför det kommande året, knappt några alls och det känns väldigt skönt att kliva in i något nytt utan varken krav eller förväntningar. Det jag främst önskar för mig själv är välmående och ett hälsosamt psyke. 2018 gav mig nämligen inte riktigt den kickstarten jag hade hoppats på utan under de tre inledande dagarna har jag varit fängslad i en panikattack så kraftig att jag för första gången tvingats ta lugnande medel för att ens få en blund. Det gör mig både oerhört ledsen och rädd, för jag vill verkligen inte hamna där igen och det skall jag kämpa för att inte heller göra. 

De mål jag har inför 2018 är:
- Läsa, fotografera och skriva mer.
- Få tummen ur och träffa en psykolog.
- Må bra, var stark och våga säga nej.
- Vara mer offline.

Jag skall inte försumma det jag i hjärtat älskar att göra - att komponera texter och skriva om det som känns. Det värsta man kan göra är att slarva med sådant som får en att må bra och därför tänker jag börja prioritera bättre. Min svaga punkt är nog särskilt sociala medier där det försvinner mycket onödig tid och scrollandet blir lätt slentrianmässigt. Jag skall bli bättre på att vara mer offline och istället spendera den tid jag vanligtvis skulle lagt på facebook på något annat som till exempel böcker. 

2018

Vardag Kommentera

Jag har inte många mål inför det kommande året, knappt några alls och det känns väldigt skönt att kliva in i något nytt utan varken krav eller förväntningar. Det jag främst önskar för mig själv är välmående och ett hälsosamt psyke. 2018 gav mig nämligen inte riktigt den kickstarten jag hade hoppats på utan under de tre inledande dagarna har jag varit fängslad i en panikattack så kraftig att jag för första gången tvingats ta lugnande medel för att ens få en blund. Det gör mig både oerhört ledsen och rädd, för jag vill verkligen inte hamna där igen och det skall jag kämpa för att inte heller göra. 

De mål jag har inför 2018 är:
- Läsa, fotografera och skriva mer.
- Få tummen ur och träffa en psykolog.
- Må bra, var stark och våga säga nej.
- Vara mer offline.

Jag skall inte försumma det jag i hjärtat älskar att göra - att komponera texter och skriva om det som känns. Det värsta man kan göra är att slarva med sådant som får en att må bra och därför tänker jag börja prioritera bättre. Min svaga punkt är nog särskilt sociala medier där det försvinner mycket onödig tid och scrollandet blir lätt slentrianmässigt. Jag skall bli bättre på att vara mer offline och istället spendera den tid jag vanligtvis skulle lagt på facebook på något annat som till exempel böcker. 

Jag har druckit två glas vitt och känner redan av viss berusning i kroppen efter en ansträngande arbetsdag. Ernest Hemingways citat "write drunk; edit sober" klingar i tankarna och fyller min kropp av än mer saknad efter skrivandet som jag känner att jag någonstans på vägen förlorat greppet om. Inte helt, men successivt glider det ur min hand och jag gör allt i min makt för att inte släppa taget. Det blir nog så när man fastnar i en vardag som för det mesta går på rutin och inte orkar ta sig an att bryta invanda mönster, speciellt inte nu i rusket. Egentligen är det förmodligen jag som prioriterar helt fel och behöver tänka om en vända eller två till och med.

Jag blir oerhört loj under höst och vinter, orkar ingenting, oföretagsam och lever för helgerna. Vardagarna präglas av jobb och matlagning i all hast för att sedan spendera de kvarstående timmarna av dygnet med att stirra in i en skärm när man egentligen kan göra så mycket roligare saker än att påverkas av sociala mediers nonsens! Drömmen vore om man året runt kunde behålla samma energi som man har under sommarhalvåret, oövervinnerlig och liknande ett batteri med gränslös livsläng. 

Apropå skrivandet så skriver jag fortfarande, att få något publicerat tar upperbarligen tid då texterna inte tycks kunna frigöra sig från mobilens anteckningar, post-it lappar eller linjerade block. Det utvecklas dock oftast inte till något mer än just att förbli små noteringar. Jag har även problematik att avgöra vad gränsen går gällande hur privat man får lov att vara och vad som är okej då det hänt en del i mitt liv sedan sist vi hördes av. Även om det är mina tankar och känslor så är det antagligen vettigt att inte ta det ut i det offentliga rummet för att inte såra någon i onödan. 

Klart slut.

Write drunk; edit sober

Vardag Kommentera

Jag har druckit två glas vitt och känner redan av viss berusning i kroppen efter en ansträngande arbetsdag. Ernest Hemingways citat "write drunk; edit sober" klingar i tankarna och fyller min kropp av än mer saknad efter skrivandet som jag känner att jag någonstans på vägen förlorat greppet om. Inte helt, men successivt glider det ur min hand och jag gör allt i min makt för att inte släppa taget. Det blir nog så när man fastnar i en vardag som för det mesta går på rutin och inte orkar ta sig an att bryta invanda mönster, speciellt inte nu i rusket. Egentligen är det förmodligen jag som prioriterar helt fel och behöver tänka om en vända eller två till och med.

Jag blir oerhört loj under höst och vinter, orkar ingenting, oföretagsam och lever för helgerna. Vardagarna präglas av jobb och matlagning i all hast för att sedan spendera de kvarstående timmarna av dygnet med att stirra in i en skärm när man egentligen kan göra så mycket roligare saker än att påverkas av sociala mediers nonsens! Drömmen vore om man året runt kunde behålla samma energi som man har under sommarhalvåret, oövervinnerlig och liknande ett batteri med gränslös livsläng. 

Apropå skrivandet så skriver jag fortfarande, att få något publicerat tar upperbarligen tid då texterna inte tycks kunna frigöra sig från mobilens anteckningar, post-it lappar eller linjerade block. Det utvecklas dock oftast inte till något mer än just att förbli små noteringar. Jag har även problematik att avgöra vad gränsen går gällande hur privat man får lov att vara och vad som är okej då det hänt en del i mitt liv sedan sist vi hördes av. Även om det är mina tankar och känslor så är det antagligen vettigt att inte ta det ut i det offentliga rummet för att inte såra någon i onödan. 

Klart slut.

Jag har börjat lyssna på podcasts och skriva ner ord i anteckningsblock. Man gör ju det så sällan nuförtiden, skriver för hand alltså och det känns hemskt trist att låta böcker med linjerade sidor stå ekande tomma.

Gällande poddar har jag varit en periodare, lyssnat på ett par ströavsnitt hit och dit men aldrig varit något riktigt hängivet. Jag kan nog kallas för en "late bloomer" i de sammanhangen för jag hakar på trender flera år efter alla andra och kan inte alls vara delaktig i konversationen kring exempelvis Lilla Drevet på jobbet. Ett sidospår men som fortfarande återkopplar till ämnet är även swish som jag skaffade först nu i söndags. Det tar helt enkelt lite längre tid för en del att nappa på betet.

Det skapar inspiration av att lyssna på ett samtal mellan två eller flera personer och tankeverksamheten triggas mycket mer än när du till exempel lyssnar på samma låt på spotify för tjugofemte gången. Dock har jag väldigt lätt att sväva iväg i andra tankar och kort förtränga det som vid tillfället spelas ur mina hörlurar. Jag ser det dock inte som något negativt utan snarare tvärtom, för tankar skapar och ger liv åt nya idéer och det är vad jag vill åt. Det är därför jag vill bära med mig ett block i väskan så att jag var- och närsomhelst kan skriva ner precis vad jag känner just då. Ja, jag vet att mobiltelefoner existerar men det är typ hälften så roligt.

Kreativiteten blir mer levande när man skriver för hand också tycker jag, för då får man ta del och se hela processen och vet exakt var det gick åt skogen och vilka stycken som blivit bortstrukna. Det är nog ett misstag man begår när man skriver på datorn, att man just suddar ut. Egentligen skall du låta allt vara kvar oavsett om det är bra eller anus och sedan när du finskriver välja ut de pusselbitar som matchar bäst med varandra.
 
För tillfället lyssnar jag på Värvet som drivs av Kristoffer Triumf och betade under gårdagen bland andra igenom samtalet med Bianca Kronlöf som pratade mycket om teater, att vara uttalad feminist och en skapare. Hon nämnde bland annat att hon inte förstår hur folk kan finna bloggar som skriver om och utifrån sina egna liv intressanta och jag håller med henne. Att skriva om hur jag spenderade min måndag känns väldigt icke relevant och gäspigt. Något som säkerligen satt många käppar för mitt skrivande, man får hitta en sorts balans i det hela. Att skriva mer brett och om ämnen som fler kan relatera till än vad jag kanske åt till frukost imorse. Dock viktigt att poängtera att fortfarande behålla den personliga touchen i sina texter oberoende vad man skriver om. Mixa det lite.

Anteckningsböcker och mänskliga samtal

Vardag Kommentera

Jag har börjat lyssna på podcasts och skriva ner ord i anteckningsblock. Man gör ju det så sällan nuförtiden, skriver för hand alltså och det känns hemskt trist att låta böcker med linjerade sidor stå ekande tomma.

Gällande poddar har jag varit en periodare, lyssnat på ett par ströavsnitt hit och dit men aldrig varit något riktigt hängivet. Jag kan nog kallas för en "late bloomer" i de sammanhangen för jag hakar på trender flera år efter alla andra och kan inte alls vara delaktig i konversationen kring exempelvis Lilla Drevet på jobbet. Ett sidospår men som fortfarande återkopplar till ämnet är även swish som jag skaffade först nu i söndags. Det tar helt enkelt lite längre tid för en del att nappa på betet.

Det skapar inspiration av att lyssna på ett samtal mellan två eller flera personer och tankeverksamheten triggas mycket mer än när du till exempel lyssnar på samma låt på spotify för tjugofemte gången. Dock har jag väldigt lätt att sväva iväg i andra tankar och kort förtränga det som vid tillfället spelas ur mina hörlurar. Jag ser det dock inte som något negativt utan snarare tvärtom, för tankar skapar och ger liv åt nya idéer och det är vad jag vill åt. Det är därför jag vill bära med mig ett block i väskan så att jag var- och närsomhelst kan skriva ner precis vad jag känner just då. Ja, jag vet att mobiltelefoner existerar men det är typ hälften så roligt.

Kreativiteten blir mer levande när man skriver för hand också tycker jag, för då får man ta del och se hela processen och vet exakt var det gick åt skogen och vilka stycken som blivit bortstrukna. Det är nog ett misstag man begår när man skriver på datorn, att man just suddar ut. Egentligen skall du låta allt vara kvar oavsett om det är bra eller anus och sedan när du finskriver välja ut de pusselbitar som matchar bäst med varandra.
 
För tillfället lyssnar jag på Värvet som drivs av Kristoffer Triumf och betade under gårdagen bland andra igenom samtalet med Bianca Kronlöf som pratade mycket om teater, att vara uttalad feminist och en skapare. Hon nämnde bland annat att hon inte förstår hur folk kan finna bloggar som skriver om och utifrån sina egna liv intressanta och jag håller med henne. Att skriva om hur jag spenderade min måndag känns väldigt icke relevant och gäspigt. Något som säkerligen satt många käppar för mitt skrivande, man får hitta en sorts balans i det hela. Att skriva mer brett och om ämnen som fler kan relatera till än vad jag kanske åt till frukost imorse. Dock viktigt att poängtera att fortfarande behålla den personliga touchen i sina texter oberoende vad man skriver om. Mixa det lite.